fredag 28 juni 2013

Angående den rådande torkan

Noterar att min fina vän Robert klagar på att det varit "töört" med uppdateringar på sistone. Vad glad jag blir att någon saknar mina blogginlägg! 

Jag håller definitivt med om att råder torka här. Inte i mitt huvud däremot. Jag skulle gärna vilja vara en sådan där som slänger upp tre inlägg om dagen. Jag tror att jag har betraktelser, åsikter och upplevelser som skulle hålla för det (nåja – åtminstone för att blogga dagligen) också. 
Sedan jag började skriva som levebröd är dock som om alla mina skrivna ord tar slut på jobbet. När jag kommer hem finns inte riktigt förmågan att förmedla mina betraktelser, åsikter och upplevelser på det sättet jag vill. 

Dessutom är det ju det här med tiden också. Det är inte det att jag inte hinner. Jag prioriterar bara andra saker före bloggen. Vilket förvisso är klokt tror jag, men ibland känner jag att "åh, det där hade jag velat berätta för mina vänner/andra som klickar in sig på min anspråkslösa blogg men nu är det för sent". 
Så det kan bli en bättring snart, Robban. Kanske. Jag lovar ingenting. Men jag har i alla fall ambitionen att uppdatera dig och andra oftare i fortsättningen. Inte minst för att jag själv tycker det är kul att sätta det som pågår i min vardag och i min hjärna på pränt. 

Med det sagt ska jag nu räkfrossa med pojkvännen min och därefter bege mig till Thiger för en sammankomst. Jo, hon kallar det faktiskt så.  
Som kompensation för mitt bristfälliga bloggande ger jag er en bild på Berit. För alla gillar väl gulliga kattbilder? 

tisdag 25 juni 2013

Midsommar. Och en massa kärlek.

Vad mysig midsommarafton var! Och vad fort den gick. Lika efterlängtad som högtiden var, lika snabbt var den över. 
Men det är väl så med saker man sett fram lite extra emot – när de väl infaller gör de det i ett rasande tempo.

Vad det var som gjorde aftonen så angenäm? Jo, det ska jag be att få tala om – i kronologisk ordning:
Vi inledde dagen med en brakfrukost. Såhär ser för övrigt alla måltider ut hemma hos pappsen – en massa komponenter helt huller om buller. Inga Instagrammoments där inte.
Efter lite fix med såväl anletet som motorcyklar blev det äntligen sillunch ute i det gröna. Fast jag åt mest räkor.
Såhär fint hade vi det alltså, från ett fågelperspektiv.
När blötdjuren var svalda blev det rökpaus. För dem som sysslar med sådana dumheter alltså.
Och så lite jordgubbar och grädde på det. Mums!
Till slut blev det tid för gruppfoton framför buskkulissen. Först ut: Syskonen Bergman!
... vilket förstås slutade med värsta Vouge-poserna. 
Jag tvingade även karl'n att linslusa tillsammans med mig. Han är allt bra fin, det där Johan.
Sedan var det bara att ila iväg till bröllopet vi hade äran att vara inbjudna till. Under bar himmel, framför grönskande lövverk sa min morbror och hans Erika "ja" till varandra. Jag lyckades hålla tårarna borta nästan hela vigseln. Men bara nästan.
När ringarna var bytta och bruden (och brudgummen!) blivit kysst väntade middag, tårta och sådant festligt. Allt med klapprande hästhovar som ljudade utanför tältet. Vilken stämningsfull inramning.

onsdag 19 juni 2013

Glädjetårar, pirr och lyckade ekvationer

Vad fint det var att träffa Tina idag. Det blev ett riktigt filmiskt återseende, där hon sprang ur bilen när hon fick syn på mig och kastade sig gråtande i min famn. Självklart kunde jag inte hålla känslorna i schack då jag heller, så jag fällde också någon tår.
Tyvärr hann vi inte umgås speciellt länge eftersom jag var tvungen att återvända till jobbet. Förhoppningsvis kan vi dock hänga mer i helgen – för då ska jag vara i Lycksele!

Jag känner mig på riktigt pirrig av glädje över att få åka hem imorrn. Jag när inte alls någon längtan om att flytta tillbaka Lycksele, likväl upplever jag (nästan) alltid en sådan lycka inför att fara dit. Jag tror att det är en bra strategi att inte hälsa på födelseorten alltför ofta för att upprätthålla den känslan. 

Förresten känns det lite extra kul med helgens Lyckselevistelse, för på fredag – självaste midsommarafton – är jag bjuden på bröllop. Detta utspelar sig dessutom på en av mina favoritplatser i världen, vilket talar för att det blir en härlig tillställning. Jag menar, bröllop + midsommarafton + favoritplats är ingen dålig ekvation i min värld.
Från förra midsommaraftonen. Jag hade en idé om att jag skulle återanvända denna härliga klänning i år, men vitt på bröllop blir kanske lite fel...

tisdag 18 juni 2013

Vad har jag nu gett mig in på?

Nu har jag gjort som typ halva min familj och anmält mig till nästa års upplaga av Göteborgsvarvet. Om 11 månader ska jag alltså springa en halvmara – 21 097,5 meter – och jag vet inte riktigt hur det ska gå till. Det längsta jag sprungit sammanhängande hittills är en mil. 

Fast å andra sidan kommer det ligga så satans mycket prestige i det där jävla loppet. Skulle pappa, Monika, Malin och Lisa ta sig över mållinjen (vilket jag är säker på att de kommer göra) och inte jag... Ja, jag vill inte ens tänka på den förnedringen. Det är absolut inget alternativ.

Nu återstår då att träna, träna, träna tills knäet blir bra för att sedan träna, träna, träna löpning. Jag sitter förresten redan och kollar träningstips. Haha.

Lillkorv kommer hem! En hyllning.

Imorgon kommer min bestiz Tina äntligen hem efter 13 långa månader i det stora landet på andra sidan sundet. Som jag längtat efter den där tokan!

Till hennes ära och ankomst har jag satt ihop en bildbonanza från de senaste åren. Tyvärr ligger alla mina gamla bilder på en knappt startbar dator, så jag fick skrapa ihop lite från mitt nyare bildarkiv. Men ni ska veta att vi varit kömpisar länge, länge (över 10 år!) så det finns långt fler (och värre!) bilder än dessa:
Vi har dansat ohämmat tillsammans.
Vi har varit härjade under Metaltown.
Vi har skrattat oss suddiga.
Vi har varit beskedliga under mammas 50-årsfirande.
Vi har ibland fallit ihop.
Vi har varit jävligt coola.
Vi har varit kärleksfulla vänner som trots att det ibland stormat mellan oss alltid hittat tillbaka till varandra. Det ska bli så skönt att ha Tina på en armlängds avstånd igen.

söndag 16 juni 2013

Sova, sova, sova

Det blev en sann sova/träna/se film-helg för mig. Det förstnämnda och sistnämnda till stor del i kombination med varandra: I fredags la jag mig i sängen för att se Eternal Sunshine of the Spotless Mind. Som dömt att misslyckas! 15 minuter in i filmen sov jag gott och vaknade först när Johan "kom på mig" och ropade åt mig att vakna. 
Och så igår. Då hann jag väl se en timme av Battle Royale innan jag sussade sött. 

Till det har jag väl klämt 20 ytterligare sovtimmar under helgen. Undra varför jag är så trött? Ska försöka lägga om min dåliga kosthållning till veckan och se om det hjälper. Har blivit alldeles för mycket snabbmiddagar i veckan (alltså som i att sno ihop något snabbt hemma), vilket förstås inneburit skit i mångt och mycket. 

Och idag har jag tränat ytterligare en gång! Så skönt! 
Ska försöka pallra mig iväg till gymmet till veckan också, nu när jag har glöden uppe. Kan dock bli svårt ifall det blir fint väder – solsken har den effekten på mig att jag skyr gym som pesten.

Nu ska jag snart se helgens tredje film, på bio den här gången. The Bling Ring står på agendan. Hoppas att jag orkar hålla mig vaken...

lördag 15 juni 2013

Fuck beach 2013!

Samtidigt som 20 000 andra dårar cyklade runt Vättern idag hade jag och mamma planerat att avverka sträckan Umeå – Lycksele på cykel. Men när SMHI utlovade regn och blåst under dagen (ett löfte som för övrigt infriades) ställde vi in vårt cykeläventyr. Eller sköt upp, snarare. Förhoppningsvis kan vi trampa iväg inom en snar framtid!

När mina planer för dagen inte blev av drog jag istället till gymmet – för första gången på över tre månader! Det kändes lite motigt att köra benövningarna 3x30 repetitioner, jämfört med de 3x8 jag brukade köra, och dessutom lite skämmigt att köra med så lätta vikter. Fast framför allt kändes det bra att vara tillbaka! 

Jag hoppas verkligen att mitt knä blir bra snart, det är mitt mål just nu. Det och att återfå min kondition. 
Fuck beach 2013, säger jag bara! Av mitt sociala medier-flöde att döma kommer det ändå finnas tillräckligt med magrutor på stranden i sommar. Jag bidrar gärna med lite mångfald med min inte-så-tränade-kropp. Så länge jag min rehabilitering går åt rätt håll och jag snart kan börja springa är jag nöjd. 

(Ja, jag har kommit på bättre tankar sedan jag skrev det här inlägget.)  
Från mitt cykeläventyr i fjol. Snart gör jag (förhoppningsvis) om det igen – men denna gång med förträffligt sällskap.

söndag 9 juni 2013

Sjöbenen börjar ta sig

(Med risk för en tråkig väderreflektion så) Herrejäklar, vad skönt med ännu en solstinn helg! Jag har lite svårt att inse att vi faktiskt bara är inne i början av juni, då sommaren startade för snart en månad sedan och ännu håller i sig. Nästan så att jag väntar på (men absolut inte längtar till!) att löven på björkarna här utanför ska gulna och falla till backen... 

Igår försökte jag carpe sommar'n genom en strandvistelse. Passade på att ta årets andra dopp, vilket kändes något kallare än sist. Kan ha berott på att jag förväntade mig Medelhavstemperatur i vattnet. Och det var det ju rakt inte. 

Igår kväll åt och drack vi gott på Båten med kvällssol i ögonen. Så mysigt det är där! Jag var aldrig på Båten i fjol, något avskräckt efter mitt första besök som gjorde mig sjösjuk. Bortsett från lite lätt illamående inledningsvis klarade jag mig dock fint igår, så det luktar återbesök inom snar framtid. Och om inte annat har de ju byggt en fin servering på fast mark, som passar landkrabbor likt undertecknad.
Jag må vara en landkrabba, men han jag är tillsammans med är en badkruka! Det här var det närmaste Johan tog sig vattnet igår (förutom ett tådopp som följdes av falsettskrik). 
I can see his halo, halo, haloooo!

fredag 7 juni 2013

Ljud som förgyller tillvaron

Från och med i onsdags kommer bästa podcasten Värvet ut två gånger i veckan. Tack och bock säger jag (men har redan abstinens efter att ha lyssnat klart på Liv Strömquist-avsnittet någon timme efter att det släppts)! 

Och om två veckor har äntligen Sommar i P1 premiär! Radiohöjdpunkten of the year. Sommaren är med andra ord (snart) räddad ur intressantasakerattlyssnapå-synpunkt. 

Vilka sommarpratare jag ser mest fram emot? Carolina Gynning, Kristian Gidlund, Maria Sveland, Malik Bendjeloull, Elin Kling och Schibbye-Persson. Och så nämnda Liv Strömquist, förstås. 
Men det nästan mest underbara med Sommar i P1 är att det alltid finns favoritskrällar. Förra året föll jag till exempel pladask för bagaren Sébastien Bouder

Har du några förhandsfavoriter inför årets SiP1?

torsdag 6 juni 2013

Uti vår hage där skuttar små kor

Glad nationaldag hörrni! Har ni firat minnet av den dag när Gustav Vasa valdes till Sveriges konung på något särskilt sätt?

Själv har jag hoppat över både flaggviftning och att stämma upp i nationalsången. Sedan i fjol innebär 6 juni istället betessläpp för min del. Eftersom jag är mycket mer intresserad av kor än av svenska flaggans dag är jag mycket nöjd över den traditionen. 

Titta bara på bilderna nedan! Hur söta är inte kossorna när de skuttar ut till sitt sommarbete? Som fyrbenta studenter som rusar ut från sin gymnasieskola för sista gången – fast utan den där illa dolda paniken i blicken över att de inte riktigt vet vad de ska göra i framtiden...
 "Sisten dit är en rutten skit!"
Värsta actionsfilmsentrén. Detta måste vara hjältekon.
"Duu! Jag tror att vi är iakttagna..."
Fresh food.

tisdag 4 juni 2013

Se upp, Jim Carrey!

... Kerstin, 1 år, håller nämligen på att öva upp en mimik som kommer övertrumfa ditt gummiansikte inom en mycket snar framtid.
Haha, skrattar i princip ihjäl mig varje gång jag kollar på de här bilderna!

I could sleep

Ack, du grymma sömnbrist! 
Har haft svårt att somna två nätter i rad nu och känner mig redan knäckt. Kan för mitt liv inte förstå hur de här personerna som tipsar om att "vänja kroppen med 3-4 timmar sömn varje natt" kan fungera normalt varje dag. För att inte tala om personer som lider av kronisk insomnia... 
Nej, ni personer som knappt sover alls om nätt'ren är fasen mina hjältar! 

Vågar inte heller hoppas på att jag ska somna normalt i natt, bara för att jag är slutkörd nu. För precis så tänkte jag igår, men inte fick jag sova för det! 
Däremot behöver jag verkligen vara utvilad imorrn för då ska jag göra ett tillfälligt gästspel på Totalt Umeå.
Yes, från och med imorgon och tre veckor framåt befinner jag mig på det tidningsembryo jag var med och satte till världen för snart ett år sedan!

(Nu när jag skrev det här inlägget började jag tänka på den här FANTASTISKA låten. Därav rubriken.)

söndag 2 juni 2013

Igår: Yran! Idag: Yrsel!

Nu ska ni allt får höra vad tantaspiranten gjort i helgen: Jag har varit på fest minsann!

Igår slöt jag upp i Brännbollsyrankalaset, med Fransson vid min sida. Efter förförfesten, med grillning hemma hos låtsassyster Malin, följde vi med VD och gänget till en äkta studentfest på Ålidhem. Slungades genast tillbaka två år tiden när jag själv var student som lämnade pluggångesten därhän under helgerna för att supa.
Det är förresten därför jag så sällan festar nu för tiden. Efter tre år med ett konstant alkoholintag (nu snackar vi alltså i festsammanhang och inte missbruk, även om Socialstyrelsen antagligen skulle likställa dessa) har jag liksom tappat gnistan. Visst är det fortfarande kul att festa till det någon gång, men för tillfället känner jag att det känns så gjort för min del. Därav tantaspirerandet. 

Men tillbaka till festen: Jag hade jätteroligt! De flesta på festen var för mig okända ansikten och alla var så glada och skojiga. Tyvärr drogs jag kanske med lite väl mycket i stämningen. När vi väl kom till campus, där Brännbollsfesten hölls, var jag rätt rund under fötterna även fast jag hade högst foträta skor. Trots att jag som sagt gått två år sedan jag själv var student lever jag fortfarande i tron över att jag tål lika mycket nu som då – vilket jag då rakt inte gör! 
Men på det stora hela: Jäkligt bra kväll! Så bra att jag kanske går ut om en månad igen...

Idag har jag mest ägnat mig åt att försöka komma på hur jag ska kunna krypa ur min kropp. Fytusan vad gårdagen satte spår i skallen! Och när jag tänker på det inser jag att det inte är helt dumt att vara tantaktig, när allt kommer omkring.
 Ikväll bytte jag ut det klassiska bakiskäket pizza och chips mot sushi och goda gubbar. Känns lite snällare mot min kropp som fått lida i helgen.